Sverige måste rapportera utsläpp på samma sätt som övriga EU
Förra veckan var vi på Skogens dag arrangerad av Skogstekniska klustret tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Här möttes ledande politiker, forskare och näringsidkare för att samtala. Syftet med dagen är att stärka kunskapen och drivkraften som finns inom det skogliga området.
Det var en fullspäckad dag där vi bland annat lyssnade på professor Markku Rummukainen vid Lunds universitet som talade om ”Skogen i klimatförhandlingarna” och redogjorde för COP-mötenas innehåll och utsläppsminskningar i världen. Vi fick också höra Urban Nilsson, professor vid SLU berätta om forskningsprojektet ”Trees for you” som syftar till att utöka planteringen av björk i Sverige med målet en ökad andel blandskog i Sverige.
Dagen bjöd på flera paneldiskussioner med forskare, politiker, beslutsfattare inom näringslivet och Naturskyddsföreningen, Akademikerförbundet SSR.
En panel bestående av riksdagsledamöter från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna var enig om att Sverige måste säkerställa att inrapporteringen av klimatutsläpp till EU är enhetlig. Idag blir statistiken missvisande jämfört med andra länder på grund av att Sverige, som enda land i EU, utgår från förindustriell tid vilket gör att Sveriges klimatarbete starkt missgynnas.
Under paneldiskussionen med inbjudna riksdagsledamöter, som handlade mycket om EU och dess behandling av det nordiska skogsbruket, sade John Widegren (M) att politiken ska ge förutsättningar och inte pekpinnar. Andra kommentarer under diskussionen var från Kjell-Arne Ottosson (KD) som betonade att staten måste kunna lita på skogsägaren och skogsägaren måste i sin tur kunna lita på staten som måste ge långsiktiga spelregler.
Jytte Guteland (S) menande att besluten redan är fattade i EU och att vi måste fokusera på hur vi kan implementera de nya direktiven som rör klimatet på bästa sätt.
Politikerna visade upp en enighet när det gäller att skogen skulle behöva en samordnare för att skogsfrågorna ska drivas i EU och i Sverige då de numera spänner över i princip allt.
Emma Norén (MP) menade däremot att det behövs lagstiftning eftersom det visat sig att utsläppen ökat då frivillighet för markägarna tidigare gällt. Martin Kinnunen (SD) kontrade med att det är frivillighet som gäller för att skogens utsläpp ska minska. Han fick stöd av John Widegren (M) som menade att skogsbrukarna är både engagerade och kunniga och måna om att bidra till att minska utsläppen. Han slog fast att EU och den svenska riksdagen måste: ”Tro på skogsbrukaren!”.
Under nästa programpunkt berättade Per Ytterberg, affärsutvecklingschef, Stockholm Exergi om bio-CCS-satsning. Han redogjorde för satsningen företaget gör för att fånga in koldioxidutsläpp och förvara dem säkert under havsytan troligen i Norge. Dessa investeringar är oerhört kostsamma och långsiktighet är en förutsättning för att den nya tekniken ska kunna bli verklighet.
Ibrahim Baylan, strategisk rådgivare, InnoEnergy Europa, berättade att energi- och elanvändningen i Sverige varit lika stor sedan 1985. Övriga EU-länder använder mycket fossil energi och i synnerhet gas, här utgör Sverige ett undantag med sin fossilfria kraftenergi ett undantag. Hans uppmaning till politikerna var att de ska: ”Sluta käbbla och komma överens”.
Krisen skapar förutsättningar för att göra saker bättre, det var en av slutsats som Dieter Müller, vice rektor vid Umeå universitet och Ibrahim Baylan var överens om när de fick frågor efter sina föredrag.
Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna tror att trädbyggandet kommer att vara centralt i framtiden. Tekniker kommer att utvecklas för att råvaran skog ska kunna tillvaratas effektivt förklarade hon.
Även landsbygdsminister Peter Kullgren var på plats och han berättade om regeringens skogspolitik som kommer få ett extra fokus under ordförandeskapet då det nordiska skogsbrukets unika utformning måste bli mer känt i EU inför taxonomin och andra aktuella direktiv som EU ska fatta beslut om.
Skogstekniska klustret består av Umeå Universitet, Länsstyrelsen Västerbotten och SLU. Skogstekniska Klustret är en ekonomisk förening med tio medlemsföretag som tillsammans sysselsätter över 1 000 personer. De kopplar ihop medlemsföretag med till exempel forskare, studenter, startups, skogsbolag och finansiärer – och hjälper dem att driva projekt som utvecklar skogsbruket.
På sidan Remissvar hittar du bland annat:
- Synpunkter från Branschföreningen Svensk Torv på Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS. FÖRORDNING om restaurering av natur
- Branschföreningen Svensk Torvs remissyttrande på LULUCF-förordningen.