Cirka 25 % av landytan i västra Kronobergs län består av moss- och myrmark. Ljungby är omgivet av en mängd såväl historiska som torvtäkter i bruk. Sven-Eve och Elisabet Johansson har gedigen kunskap om både torven och dess historia.
Under deras inventeringar i länets torvmossar har de hittat många bortglömda torvmaskiner och torvrelaterade verktyg och föremål. Fynden har varit grunden för vidare analyser av vad som utvunnits och skördats i de olika mossmiljöerna.
Här kan du läsa en text skriven av Sven-Eve och Elisabet i samband med årsmötet för Branschföreningen Svensk Torv i april 2018.
Torvhistoria på årsmöte
Representanter för medlemmarna i Branschföreningen Svensk Torv samlades den 23-24 april 2018 på hotell Terraza i Ljungby för att hålla årsmöte. En torvexkursion per buss i västra Kronobergs län hade planerats som ett kringarrangemang och förberetts av Sven-Eve och Elisabet Johansson i Ljungby.
Bara några dagar före årsmötet blev den planerade bussutflykten inställd på grund av sjukdom. Det var givetvis en besvikelse för oss, Sven-Eve och Elisabet Johansson, som förberett en heldagstur med besök på platser som skulle kunna ingå i ett tänkt ekomuseum på temat torv. Vi uppmanades att avboka buss och beställd mat. I stället kunde vi få komma till Terraza på måndagen och berätta om innehållet i den inställda resan. På grund av att årsmötets utannonserade inledningstalare meddelat förhinder med kort varsel gavs vi tillfälle att utnyttja avsatt tid och presentera oss och vårt budskap i stället.
Syftet med vår medverkan var att försöka ge en bakgrund till att Branschföreningen Svensk Torv valt att förlägga sitt årsmöte till Ljungby och att redogöra för vad vi skulle tittat närmare på under den nu inställda resan. Den vidare berättelsen här skulle således egentligen ägt rum under själva resan, kombinerad med besök på flera av de omnämnda ”historiska” platserna.
Genom våra torvrelaterade efterforskningar i grannskapet, det vill säga Kronobergs län, har vi konstaterat att i detta område fanns och finns ovanligt många torvmossar. Det är ett välkänt faktum att omkring 25 % av landytan i västra Kronobergs län består av moss- och myrmark. Ljungby är omgivet av en mängd såväl historiska som i bruk varande torvtäkter.
Vid våra inventeringar i länets torvmossar har vi hittat många bortglömda torvmaskiner och torvrelaterade verktyg och föremål. Fynden har varit grunden för vidare analyser av vad som utvunnits och skördats i de olika mossmiljöerna.
Olika och mycket skiftande metoder att tillvarata mossarnas innehåll har historiskt förekommit inom området. Förutom spår efter regelrätt utvinning av maskintorv som bränsle eller blocktorv till strö och jordförbättring och rester efter torvströbalsfabriker i olika grad av förfall, fann vi också spår efter diverse vidare förädling av torvråvaran.
Sålunda kunde vi berätta om de försök till våtkolning av torv i stor skala, som förekommit i Stavsjö mosse väster om Ljungby. Stavsjö mosse har i historien i flera omgångar fungerat som experimentmosse vid metod- och maskinutveckling i stor skala.
Torvpulvertillverkning utvecklades i Bäcks mosse söder om Ljungby. Denna pulvertillverkning flyttades så småningom till Hästhagens mosse utanför Vislanda, där SJ under en tid fortsatte att tillverka torvpulver som lokbränsle.
Vi berättade om Statens torvskola, som startade i Emmaljunga 1902 och som efter några år flyttade till Markaryd, med bl.a. Stavsjö mosse som övningsfält.
Under andra världskriget lät staten bygga fyra torvkolsfabriker i södra Sverige. En (den största av de fyra) hamnade i Ljungby, en i Vislanda, en på Vakö myr och en i Vittsjö i norra Skåne. Dessa fabrikers uppgift var att ur torv framställa råvara för stadsgasframställning. Gasföretagen i Stockholm, Göteborg och Malmö hade gått samman och i samverkan drev de detta kristidsprojekt i full skala.
Pionjärer, utvecklare och entreprenörer inom torvbranschen med anknytning till västra Kronobergs län presenterades. Var och en är värd ett helt kapitel, men nämns här bara med namn och förkortad meritlista.
Aleph Anrep (1845-1911): Järnkontorets torvingenjör, uppfinnare av torvmaskiner, verksam i Ryssland i cirka 20 år, grundade Statens torvskola i Emmaljunga/Markaryd 1902 och fick bästa vitsord vid den av staten anordnade torvmaskintävlingen på Stavsjö mosse år 1903.
Alf Larsson (1852-1924): Kemiingenjör och disponent för bl.a. torvindustrier, gjorde en studieresa tillsammans med Ernst Wallgren för att studera och rapportera ”Om bränntorfindustrien i Europa”, engagerad i metoden att våtkola torv vid anläggningen i Stavsjö mosse.
Ernst Wallgren (1864-1950): Statens torvingenjör 1901, 1907 utnämnd till förste torvingenjör, ledamot av torvsakkunnige- och torvkommittérna 1914-1921, deltog i studieresan med Alf. Larsson enligt ovan omkring 1901.
Gustaf de Laval (1845-1913): Industriidkare, uppfinnare, ägnade sina sista år åt torvfrågan genom att förbättra metoden att våtkola torv, anlade bl.a. en försöksfabrik för detta ändamål vid Stavsjö mosse.
Martin Ekenberg (1870-1910): Innehade en (tvivelaktig) doktorstitel, arbetade bl.a. med avvattning av torv vid Stavsjö mosse. Har fått epitetet ”geniet och förbrytaren”, uppfann och använde den första brevbomben.
Herman Ekelund (1856-1945): Löjtnant, politiker, författare, disponent vid Sahlströmska Fabriken i Jönköping, grundade AB Torv, långvariga försök med torvkol, torvbriketter och torvpulver på flera platser, byggde torvpulverfabriken vid Bäcks mosse.
Eric Hyttfors (1909-1981): Byggmästare, platschef vid byggandet av torvkolsfabriken i Ljungby, drev Töttja mosse, deltog i utvecklingen av arbetsbesparande torvupptagningsutrustning bl.a. kedjefräsmetoden på uppdrag av Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
Mycket mer finns att berätta om torvindustrier och torvutvinning inom västra Kronobergs län. Här har vi t.ex. inte ens nämnt all torvrelaterad verksamhet som just nu pågår för fullt runt om i grannskapet. De delarna vet vi att vårt auditorium har mer kunskap om än vad vi har, men vi kommer gärna till dessa företag och lyssnar och lär.
Vi hoppas dock att vår genomgång gett svar på varför Branschföreningen Svensk Torv funnit anledning att förlägga sitt årsmöte till Ljungby. De nu uteblivna fältstudierna kan positivt tolkas som att det finns all anledning att komma tillbaka och ta del av det tänkta ekomuseet.
Sven-Eve och Elisabet Johansson
Fotot är taget under torvdagen i Torstamåla torvströfabrik augusti 2018. En årligen återkommande aktivitet arrangerad av Torstamåla torvmuseum.