Vill du stötta att Sverige får bättre klimat och miljö samtidigt som landets livsmedelsförsörjning säkras? Då är det bra att du använder torvbaserad jord och odlingssubstrat.
Dikade torvmarker har tillkommit för att staten med bidrag uppmuntrade att de orörda torvmarkerna dränerades genom att diken anlades. Marken behövdes i början av 1900-talet för att befolkningen skulle få mat på bordet både i freds- och krigstid. Skogen behövdes för att bygga Sverige. Detta är historia, men den är en viktig utgångspunkt för dagens klimatdebatt och politiska beslut om klimatet och torven.
Det är dessa redan dikade torvmarker som avger lika mycket växthusgaser som hela Sveriges inrikestrafik. Utsläppen pågår alltid, oavsett om vi skördar torven och tar tillvara på råvaran eller inte gör något åt de dikade torvmarkerna. Men skördar vi torven kan vi stoppa utsläppen med efterbehandlingen av marken och dessutom kan torven användas inom odling, skogsplantering, djurhållning och i biobränslemixen. Och efter att torven skördats växer skogen som planterats vid en efterbehandling ännu bättre och binder koldioxiden i många år.
Det svenska torvbruket är hållbart eftersom torv endast skördas på redan dikad torvmark, med inga eller ytterst låga naturvärden, samtidigt som det alltid krävs efterbehandling på avslutade torvtäkter.
Det ser vi inom torvbruket som mycket positivt. Efterbehandlingarna gynnar miljön när en rik flora och fauna i landskapen skapas samtidigt som växthusgasutsläppen stoppas.
Det kan vara bra att känna till dessa, ofta väldigt okända, klimat- och miljövinster som varje såld torvsäck med odlingsjord bidrar till. Efterbehandling efter avslutat tillstånd till skörd är obligatorisk i Sverige och pengar för detta avsätts direkt i samband med att täkttillståndet tas i anspråk.
Det är betydande klimatbesparingar som görs på detta sätt. IPCC anger att efterbehandling av redan dikad torvmark är den mest effektiva åtgärden för att minska växthusgasutsläppen.
För att en ansökan om torvskörd ska vara komplett måste en väl beskriven efterbehandlingsplan bifogas ansökan. Solcellsparker är ett nytt efterbehandlingsalterantiv som vi berättar om i detta nummer. Då blir klimatvinsten dubbel; markens växthusgasutsläpp upphör samtidigt som grön el tillverkas på platsen. Dessutom sparas produktiv jord- och skogsmark.
Behovet av energi kommer att öka och att inrätta solcellsparker på torvtäkter efter avslutad skörd är ett nytt verktyg för Sverige att minska klimatutsläppen för att uppnåsina ambitiösa klimatmål. Men tyvärr verkar varken regering eller riksdag plocka dessa lågt hängande frukter. I stället läggs stort fokus på återvätning som medför risk för andra allvarliga klimatutsläpp när återvätningen lämnas åt vädrets nycker utan att vattendjupet noga regleras samt att den kan påverka angränsande produktiv mark negativt. Och om ingen torv ska tas tillvara blir det skattemedel som får bekosta åtgärderna.
Såväl olika djur som växtarter etablerar sig snabbt på efterbehandlade marker. De vanligaste efterbehandlingsmetoderna är beskogning eller att låta hela eller delar av området återgå eller omvand las till våtmark med öppna vattenspeglar där så är möjligt. Andra alternativ är energiskogsodling, jordbruk, fiskodling eller till exempel golfbana.
Enligt naturvärdesinventeringar som gjorts på efterbehandlade täkter har en mängd växter och framförallt fåglar och insekter, hittat ett andningshål i områden där det före efterbehandlingen saknats öppna vattenspeglar med skyddande vegetation.
Så nog har vi bevis för att påstå att varje säck torvbaserad jord är en positiv handling för både klimat och miljö. Och inte minst för Sveriges förmåga att klara sin livsmedelsförsörjning.
Ingrid Kyllerstedt
chefredaktör, ansvarig politik och kommunikation
Det här och mycket mer kan du läsa om i senaste numret av Tidningen Svensk Torv.
Ladda ner Tidningen Svensk Torv nr 1 2021 som pdf >>
Här kan du ladda ner och läsa senaste och tidigare nummer >>
