TEMA Europa

Bort från torven?

Den 22 november anordnade det tyska federala ministeriet för livsmedel och jordbruk (BMEL) och byrån för förnybara resurser (FNR) en webinarium med titeln ”Off the peat path – Suitability and availability of alternative substrates for peat use in European horticulture”.

Tyskland har som mål att fasa ut torv till fritidsodlingen fram till 2026. I kommersiell trädgårdsodling ska torv i största möjliga utsträckning vara ersatt före slutet av årtiondet. Men övergången ska bygga på frivilliga överenskommelser mellan berörda parter; jordtillverkare, trädgårdshandeln och fritidsodlare. I  webinariet deltog forskare och företrädare från nio länder med ambitionen att stärka utbytet och nätverket kring minskning av torv.

Fler länder har liknande mål, politiska eller mer frivilliga överenskommelser. I Nederländerna har branschen med regeringen kommit överens att ersätta torven med minst 35 % förnybara råvaror till yrkesodlingen och 60 % på konsumentmarknaden till 2025. Den nederländska regeringen har erkänt att den måste stödja sektorn för att målen ska nås. Norge ska fasa ut torven helt till 2025 på konsumentmarknaden och 2030 till yrkesodlingen medan Danmark inte har några politiska mål, utan drivkraften för att arbeta med alternativ till torv bygger på efterfrågan. Schweiz anser sig redan torvfria genom ett hårt rådgivnings och stödarbete.

Finns det tillräckligt med alternativ?

Tysk forskning vid Thüneninstitutet visar att torvfrågan först och främst är europeisk eftersom det är här som de största volymerna skördas, förädlas till odlingssubstrat och används. Man fann att det fysiskt sett finns tillräckligt med andra råmaterial för att fylla behoven till odlingssubstrat, men (och detta är ett stort men) att mer forskning behövs om villkoren för att industrin ska kunna få tillgång till dessa mängder: konkurrens (bland annat energimarknaden),  transportkostnader, kostnader för bearbetning, tillförlitlighet, rättsliga frågor, hantering samt andra faktorer.

En begränsad praktisk studie visade att odlaren kan få negativa ekonomiska konsekvenser av att ersätta torv. Men det var möjligt att minska andelen torv till 50 % utan att kostnaderna sköt i höjden samtidigt som man bibehöll en utmärkt avkastning.

Vilka alternativ finns?

Lite mer konkret är de material som helt eller delvis skulle kunna ersätta torv  rötrester, komposter, pappersfiber, vermikompost, lin, hampa, jute, stabiliserade fibrer, biokol, sphagnummossa och naturligtvis de välkända alternativen som  kokos och träfiber. Att använda dessa material leder till att odlingsmetoderna  behöver förändras. Vanligtvis ökar också riskerna på grund av torrare odlingssubstrat, högre ledningstal, högre pH-värde, fler svampar, högre nedbrytbarhet, risk för humanpatogener och kemiska restprodukter. Många av materialen är konkurrensutsatta från andra marknader vilket kan leda till oväntade priseffekter. Men det kan också bli så att fler lokala råvaror utnyttjas, att odlingssubstrat återanvänds och nya lösningar hittas. Det fastslogs att det är viktigt att förbättra kvalitetskontrollen av nya cirkulära råvaror.


Det stod klart under webinariet att torven fortfarande har en vital betydelse för  odlingsindustrin och att det är komplext att ersätta den. Med tanke på de snäva tidsramarna för torvreduktion krävs fortsatt omfattande forskning och internationellt samarbete för att utveckla de nya alternativen och metoder för att utvärdera deras prestanda. Odlarna behöver stöd under en lång övergångsperiod men även konsumenterna måste få hjälp och utbildning. Med andra ord – det är en lång väg att vandra till ett torvfritt Europa, kunde deltagarna på
webinariet konstatera.

Text: Pia Holmberg

Foto: Hasselfors Garden
Foto: Hasselfors Garden