Energimyndigheten utreder torv som beredskapsbränsle

Det är inte ofta som goda nyheter landar i min inkorg, men i mitten av maj hände det, skriver Ingrid Kyllerstedt på branschföreningen Svensk Torv.

Efter många mejl, samtal och möten har Energimyndigheten nu gett en konsultfirma i uppdrag att utforma ett ”övergripande och kortfattat kunskapsunderlag om några av torvens väsentliga för och nackdelar som beredskapsbränsle.” Och inte nog med det uppdraget ska även omfatta dessa frågeställningar:

• Vilka volymer torv skulle Sverige behöva lagerhålla för att klara behoven under en enskild eldningssäsong (vintersäsong)?
• Är det möjligt/realistiskt att lagerhålla de volymer torv som behövs för att säkerställa behoven under ett enskilt år? Hur?
• Torven som ett additiv vid el och värmeproduktion? Behövs lagring av andra bränslen eller tillsatser för att torven ska vara ett alternativ?
• Torvens inverkan på produktionsanläggningen visavi andra bränslen?

Kort om tid

Uppdraget är alltså ganska omfattande och tiden knappt. Utredningen ska vara klar i slutet av augusti.

Att Energimyndigheten på detta konstruktiva sätt tar tag i vår inhemska naturresurs som är ett betydelsefullt tillskott till kraftvärmeverkens biomassa är mycket välkommet.

Energitorv har minskat med 90 procent de senaste åren och är på väg att helt raderas ut ur det fossilfria bioenergisystemet. Orsaken till det bygger inte på fakta och inte heller på att det inte finns behov och efterfrågan. Nej, orsaken är en omfattande desinformation där beslut i kraftvärmebolagens styrelser bygger på tyckanden och ett stuprörsseende.

Orsakar nya problem

I förlängningen skapar dessa beslut att rata vår svenska torv nya problem i form av importberoende av fossilt svavel, brist på inhemsk biomassa och en risk att Sverige står helt utan förmåga att ge värme i bostäderna under vinterhalvåret. Även elproduktionen och energieffektiviteten som det talas så mycket om just nu påverkas negativt utan energitorv.

Redan idag är konkurrensen om biomassan hård och en stor andel av det som behövs för Sveriges behov av värme och el importeras. Att då – utan en översyn och konsekvensutredning – radera ut energitorven är förödande för Sverige i en alltmer hård omvärld.

Opinion: Lyft fram energitorv som en lagringsbar resurs

I förra krönikan berättade jag om att Finland byggt upp ett beredskapslager, till en del bestående av torv från Sverige. Därför är det för alla svenskar tur att Energimyndigheten även fångat upp detta i uppdragets anvisningstext:

”Den finska beredskapscentralen har upphandlat energitorv som beredskapsbränsle. Skiljer sig de finska förutsättningarna (miljölagstiftning, pannor, lagringsmöjligheter) från de svenska? I så fall på vilket sätt? Krävs ändringar i svensk miljölagstiftning? I så fall vilka?”

Vi i Branschföreningen Svensk Torv kan direkt besvara de sista två frågorna: Fram till 2017 hade Sverige en torvlag som garanterade Sveriges befolkning energitrygghet i form av inhemsk, fossilfri torv genom att tilldela koncessioner.

Denna beredskapslag avskaffades av Riksdagen 2016 när vi trodde freden varade för evigt. Det är dags att återinföra den, men nu i Miljöbalken.

Ingrid Kyllersedt, Politik och kommunikation
Branschföreningen Svensk Torv