Tidningen Svensk Torv nr 2 2022

Energitorv kan lagras och ger hållbar, planerbar el och värme

Energipolitiken har fått en olycklig fokusering på kärnkraft som om det vore det enda alternativet till planeringsbar el för Sveriges energiförsörjning. Sverige, som vill profilera sig inom klimatområdet i EU, har dessutom ett reservkraftverk i Karlshamn som eldats med fossil olja i sommar – helt i onödan.

Det finns nämligen ett icke-fossilt inhemskt alternativ som negligeras. Det är energitorven som är inhemsk, lagringsbar och icke-fossil. Den kan enkelt lagras i stackar i upp till fem år utan att energiinnehållet försämras eller påverkas. Torv på redan dikade torvmarker finns i stora mängder i hela Sverige, nära fjärr- och kraftvärmeverken, och kan lätt komma till pannorna utan långa transporter. Lagringen kan ske både enkelt och till låg kostnad eftersom det endast behövs täckande material runt energitorven.

Med torv ökar effektiviteten i pannor med tio procent. När torv ersätts med importerat fossilt svavelgranulat – svavel måste ersätta torv för att pannorna inte ska rosta – uteblir torvens samförbränningseffekt. Dessutom ökar Sverige sitt importbehov av fossilt svavel och med långväga transporter.
Torvtäkter ger i dag ger både närproducerad biomassa, klimat- och biologisk mångfaldsfördelar och dessutom skapar torvbruket arbetstillfällen och infrastruktur som gör landsbygden levande.

Torv är alltså en både effektiv och lättåtkomlig energiresurs som Sverige har inom sina gränser.

Den kan användas när vädret nu snart kommer blir kallt för att effektivisera fjärrvärmeverken, ger extra el i kraftvärmeverken vid elbrist och högre effekt i både fjärr- och kraftvärmeverk.

Situationen liknar den som för växttorven, som används inom odling och har en central roll för Sveriges livsmedelsförsörjning: Politiker och beslutsfattare blundar och utgår från fördomar istället för att uppdatera sina kunskaper och se torven som den inhemska, naturliga resurs den är. Och detta gäller även de som limmar fast sig på motorvägarna: Torvbranschen återskapar mycket mer våtmarker än staten och helt gratis för medborgarna. En öppen och faktabaserad omvärldsanalys krävs – fastlimmade aktivisters byxbakar skänker inte större kunskap kring torvråvarans betydelse för matproduktion, djurhälsa eller energiproduktion.

Ingrid Kyllerstedt
chefredaktör, ansvarig politik och kommunikation

Det här och mycket mer kan du läsa om i senaste numret av Tidningen Svensk Torv.
Ladda ner Tidningen Svensk Torv nr 2 2022 som pdf >>

Här kan du ladda ner och läsa senaste och tidigare nummer >>

Ingrid Kyllerstedt
Tidningen Svensk Torv
Länkar