– så möter vi behovet av bioenergi för fossilfritt Sverige
Igår presenterade Svebio sin rapport Färdplan bioenergi – så möter vi behovet av bioenergi för fossilfritt Sverige. Biobränslen från torv finns med i färdplanen och beräknas ha en potential att öka från 1 TWh till 5 TWh.
Svensk Torv anser att denna färdplan är mycket viktig för att synliggöra bioenergins roll i klimatomställningen. I detta ligger att energitorv behövs för att skapa effektivare värme och renare pannor som annars måste rengöras med fossilt svavelgranualt. Torv är också nödvändigt för att kunna ha ett lokalt bränsle i beredskapssammanhang vid kris och krig. Att det finns torv för att varje år kunna plantera de 380 miljoner livsdugliga skogsplantor som skogsbruket behöver är också en aspekt som är viktig att framhålla.
I rapporten står följande om torv:
Användningen av torv för energiproduktion ligger idag på omkring 1 TWh och har minskat främst på grund av att torvförbränning omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter (ETS).
Torvutredningen (Uthållig användning av torv, SOU 2002:100) definierar torv som ett ”långsamt förny- bart biomassebränsle”. Förutom för energiproduktion skördas torv främst som växttorv för odling och som strötorv inom djurhållning.
Tillväxten i torvmarker bedömdes av torvutredningen16 till 6 – 17 TWh per år. Osäkerheten kring hur mycket kol som binds in genom tillväxt av torvlager är relativt stor. En energiproduktion på samma nivå som inbind- ningen skulle kunna betraktas som klimatneutral på nationell nivå.
Redan dikade torvmarker läcker stora mängder koldi- oxid genom fortgående nedbrytning. Dikad, dränerad torvmark finns både i form av organisk jordbruksmark, dikad skogsmark där det sker skogsproduktion och dränerad myrmark. På dessa marker skulle man kunna skörda torv för att därefter efterbehandla marken så att den istället blir en kolsänka, i form av ny skog eller våtmark. En styrning av torvskörden till rätt marker kan ge klimatvinster på medellång sikt.
Att samelda med inblandning av torv i pannor för olika biobränslen ger en renare förbränning och högre verkningsgrad. En framtida tillämpning av CCS-teknik innebär att torv som sameldas med biobränslen då kan betraktas som ett klimatneutralt bränsle.
Torv är värdefullt som beredskapsbränsle, eftersom det är lätt att lagra. När man under 2018 fick brist på bränslen i en del värmeverk ökade användningen av energitorv relativt kraftigt.
Bioenergi och elektrifiering är de två huvudspåren för att skapa ett fossilfritt Sverige och ett näringsliv med klimatneutral konkurrenskraft. Det visar de färdplaner som tagits fram inom Fossilfritt Sverige och inom IVA:s projekt Vägval för klimatet. Ökade volymer biobränslen kommer att behövas både inom industrin, för elproduktion och tillverkning av biodrivmedel för vägtransporter, flyg och sjöfart. Sverige har redan idag en ledande position inom bioenergi, och bioenergi är den största energikällan i vår energianvändning.
Svebio har utarbetat en vision för bioenergi som belyser frågeställningarna:
- Hur mycket kan vi öka produktion och användning av biobränslen?
- Hur mycket biomassa finns det som kan användas i Sverige?
- Vilka är potentialerna? Hur ska vi se på handel med biomassa och bränslen?
- Vilken teknikutveckling kan vi vänta oss?
Kjell Andersson, Svebio, som skrivit stora delar av rapporten presenterade Färdplan bioenergi.
Därefter hölls två paneldiskussioner, den första handlade om tillgångar på biomassa och där deltog Rolf Björheden, Skogforsk, Serina Ahlgren, RISE , Pål Börjesson, Lunds universitet och Karin Medin, Söderenergi och ordförande i Svebios styrelse.
Den andra paneldiskussionen handlade om hur vi kan mobilisera biomassaresurserna och där deltog Fredrik Munter, Mellanskog, Gustav Ebenå, Energimyndigheten, Peter Borring, LRF och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.
Här kan du läsa och ladda ned Svebios rapport