Så här i odlingstider kan det vara bra att veta att det är positivt för klimatet att använda torvbaserad jord. Och vem vill inte göra en Greta?
Vår svenska råvara skördas från torvmark som redan påverkats negativt av människan genom dikning, torrläggning av torvmossar som gjordes förr. Dikningen stöddes av staten som drev särskilda torvskolor för att uppmuntra att torvmossar blev till ny jordbruks- och skogsmark. Allt för att trygga Sveriges försörjning och välstånd och torven som skördades behövdes i torrklosetterna.
Detta har resulterat i att dessa dränerade torvmarker idag släpper ut lika mycket växthusgaser som all inrikestrafik.
Genom att skonsamt skörda torven och sedan efterbehandla torvtäkten till ny våtmark eller skog binds dessa utsläpp in och upphör. Ju mer mark som efterbehandlas desto mindre växthusgasutsläpp blir det. På samma gång använder vi en lokal råvara till våra jordprodukter i stället för att importera främmande substrat. Och vi möjliggör att både glesbygden och trädgårdsnäringen kan leva med gröna jobbmöjligheter.
Denna artikel finns med i Tidningen Viola nr 4 2019.
Svensk Torv finns med i tidningen Viola, som är trädgårdsnäringens ledande branschtidning. Vi har en redaktionell sida i tidningen där vi bevakar torvens betydelse inom odlingssektorn. I samarbetet med förlaget ingår även att vi kan erbjuda en prenumeration på Viola till ett specialpris för våra medlemsföretag.
Här hittar du fler av våra sidor >>
Här hittar du hela tidningen Viola >>
