Politikerna måste ta näringsidkarnas kritik angående de dyra, långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesserna påstort allvar och självklart ska inte tjänstemäns personliga referenser vara vägledande i myndighetsutövning eller beslutsprocesser i Sverige. Det säger landsbygdsminister Jennie Nilsson i denna exklusiva intervju med Svensk Torv.
Det har varit en lång dag för landsbygdsminister Jennie Nilsson, men av det märker vi inget när hon tar emot oss en sen eftermiddag i november. Nordiska Ministerrådet har varit på besök för att diskutera nordiskt samarbete. Något som ocksåberör det svenska torvbruket som exporterar torv till Danmark och Norge och samarbetar om energitorv med Finland.
– Det finns utan tvekan ett svenskt intresse för det nordiska samarbetet. Även inom EU-samarbetet borde vi bli en starkare nordisk röst och växeldra i en rad frågor. Vi tajtar nu ihop samarbetet och för strategiska diskussioner. Det är inte helt lätt eftersom Norge inte ingår i EU. Men bara för att något inte är enkelt betyder det inte att man inte ska göra det, säger Jennie Nilsson och tillägger med ett leende:
– Jag har kallats en modig politiker, jag vet inte om det är en komplimang.
Efter en inledande presentation av läget för torvbruket med bland annat stora problem med tillståndsprocesserna är frågan hur ministern ser på detta.
– Jag blir förvånad varje gång jag hör summorna som en tillståndsansökan kostar. Det är ett generellt bekymmer att tillståndsprocesserna kostar mycket, tar lång tid och är oförutsägbara. Om näringsidkare upplever att det är ett problem såmåste vi hantera det och ta det påstort allvar, oavsett om det är såeller inte.
– Vi måste säkra att processen är säker och trygg, fortsätter Jennie Nilsson. En länsstyrelse eller kommun som får sällanärenden som man normalt sett inte handlägger har svårt att ha samma kvalitet som en länsstyrelse som med regelbundenhet har samma fråga påsitt bord.
– Självklart ska inte tjänstemäns personliga referenser vara vägledande i myndighetsutövning eller beslutsprocesser i Sverige. Den viktiga frågan är att man säkrar upp att man har bra kompetens och att det är jämlikt över hela Sverige för alla näringsidkare.
Jennie Nilsson hänvisar till att det pånäringsdepartementet pågår ett arbete för att hitta system för snabba, effektiva och rättssäkra processer. Näringsminister Ibrahim Baylans förenklingsresor till landets kommuner är ett sätt att förankra det arbetet.
– Uppvakta näringsministern och ge er syn på problematiken, uppmanar Jennie Nilsson.
Hur ser du på torvens betydelse i krissituationer ur beredskapssynpunkt?
– Det är egentligen två frågeställningar. Det ena är att det finns torv som alternativ och komplement i händelse av kris. Här kan jag inte tycka något dådet är delegerat till strikt lagstiftning. Samtidigt när du hänvisar till att nio av tio ansökningsprocesser får avslag är det angeläget att det fungerar.
– Skälet att torv finns i beredskapssammanhang är att den kan lagras. Civilförsvarsutredningen som nu uppdateras är ett naturligt sammanhang att lyfta in den i. I min portfölj har det mest handlat om dricksvatten och livsmedel, men jag ska givetvis ställa frågor kring detta. Det kan mycket väl vara så att man inte tittat på er fråga. Ska absolut fråga om vilka inspel vi har gjort eller möjligen kan göra, för i beredskapssammanhang fyller torven en funktion, både i odlingssammanhang och som strö i djurhållningen.
Nästa fråga berör livsmedelsstrategin där inget projekt berör torv som odlingssubstrat.
Hur ser du på att det inte kommer finnas tillräckligt med torv för att odla de livsmedel som behövs?
– Att man har förutsättningar för att odla och utveckla produkter inom livsmedelsområdet är centralt. Sedan har inte jag kompetens att avgöra vilka material som det behövs, om det bara är torv eller andra material och hur de samverkar, svarar Jennie Nilsson.
– Vi talar om att vi ska stärka hela kedjan från primärproduktion till export, fortsätter hon. Mycket i livsmedelsstrategin handlar om att öka lönsamheten genom forskning och innovation, nya produkter och att höja förädlingsvärdet.
– Det är upp till en bransch som er att identifiera och hitta sin roll i livsmedelsstrategin och se var man kan vara relevant. Jag som minister skulle inte någonsin säga att man ska välja den ena metoden eller det andra materialet framför det andra. Däremot är jag väldigt mån om att man hittar rätt kostnadseffektiva sätt att säkerställa att vi har en växande livsmedelskedja hela vägen. Jag utesluter inte att det finns en roll för er i det.
Jennie Nilsson säger att hon inte har någon personlig relation till torv, men eftersom hon är uppväxt i Hyltebruk i ett skogslän är skogen central för henne.
– Om någon säger ”skog” tänker jag först jobb och tillväxt och sedan frid för själen.
Du har själv gjort en fantastisk resa, från vårdbiträde till minister.
– Ja, det hade nog inte varit möjligt i något annat land. Det är därför jag är socialdemokrat, för att en sådan här resa är möjlig. Jag tror att vi alla behövs på ett eller annat sätt. I riksdagen är det bra att vi har olika utbildning och bakgrund, säger Jennie Nilsson samtidigt som hon tålmodigt poserar i trapphusets starka belysning framför fotografen innan hennes långa ministerdag lider mot sitt slut.
Text: Ingrid Kyllerstedt
Här kan du ladda ner artikeln som pdf från Tidningen Svensk Torv nr 4/2019
Här kan du även läsa om när landsbygdsminister Jennie Nilsson besökte vår medlem Holmen