Det är inte granskande journalistik att utgå från att klimataktivism är grundad på fakta och har rätt medan att företagen som bedriver en hållbar, kontrollerad och klimatpositiv verksamhet har fel. Det skriver Ingrid Kyllerstedt, branschföreningen Svensk Torv.
Återigen har det hänt. Aktivister begår brott och media rapporterar okritiskt om händelsen samt upprepar deras budskap i bilder och filmintervjuer där aktivisterna får tala utan en enda motfråga. I vilket annat ämne lägger sig journalister så platt inför intervjupersoners propaganda och de som begår brott?
Medias rapportering är långt ifrån balanserad och källkritisk. Detta tenderar att bli ett samhällsproblem som får konsekvenser på många områden, inte minst när det gäller beredskap och livsmedelssäkerhet. När endast en sida av en komplicerad fråga kommuniceras av media till allmänhet och politiker är risken att en felaktig bild cementeras och i förlängningen kan det göra att Sverige mister en betydelsefull och säker naturresurs som är nödvändig för livsmedelsförsörjningen. Konsekvensen blir att Sverige i stället blir helt beroende av utländska råvaror med mycket sämre hållbarhet, cirkuläritet och klimatavtryck som måste importeras hit med fossila transporter.
Torvbruket har en stor samhällsnytta och en avgörande betydelse för vår och EU:s livsmedelsförsörjning. Låt mig räkna upp de viktigaste betydelserna när det gäller
behovet av torv:
- Växtodling i kontrollerad miljö måste ha säkra odlingssubstrat för att säkerställa produktionen av livsmedel. Torv är huvudråvara vid tillverkning av dessa odlingssubstrat som ger säkert resultat. Plantor som inte växer är ett resursslöseri.
- Den inhemska fritidsodlingen och annan småskalig odling av grönsaker, frukt och bär är beroende av odlingssubstrat och jordförbättringsmedel. Torv är huvudråvara vid tillverkning av dessa produkter och gör även andra material cirkulära.
Till detta kommer att torvbruket både är hållbart, kontrollerat och minimalt i förhållande till all verksamhet på dikade torvmarker. Torvskörd sker endast på redan dikade torvmarker och torvtäktstillstånd ges enligt Miljöbalken. Tillstånd ges endast på ytor med låga naturvärden och när torvskörden är klar efterbehandlas alltid marken enligt lagkrav. Genom detta åstadkommer torvbruket nya våtmarker, ny skog, värdefulla naturområden med fågelsjöar, och andra kolinbindande marker eller solcellsanläggningar.
Torvbruket är minimalt i förhållande till all verksamhet på dikade torvtäkter. Endast 0,5 procent av de dikade torvmarkerna bedrivs det torvbruk på.
Trots detta är rapporteringen i media ensidig och ingen frågarsätter varför torvbruket utsätts för sabotage med brottsliga handlingar.
Tidigare i sommar attackerades laglig verksamhet i Örebro. Endast 25 meter från aktivisterna finns ett forskningsprojekt av SLU med återställande till våtmarker intill de våtmarker som företaget redan återställt genom efterbehandling. Men detta ignorerades helt av såväl aktivister som media.
Våra torvbönder i Småland har hotats under juli månad.
Så länge som ingen ifrågasätter deras argument och granskar sabotageaktionernas inverkan på miljö och näringsliv finns ingen möjlighet till en konstruktiv klimatdebatt och beslut som verkligen gynnar klimatet.
Det är inte granskande journalistik att utgå från att klimataktivism är grundad på fakta och har rätt medan att företagen som bedriver en hållbar, kontrollerad och klimatpositiv verksamhet har fel. Var kritiska, gå till källan, granska fakta och gör en konsekvensanalys. Vi måste värna det svenska, hållbara torvbruket som gör stor klimatnytta, inte minst för vår överlevnad och säkerhet i en orolig omvärld.
Ingrid Kyllerstedt
Journalist och kommunikationsansvarig
Branschföreningen Svensk Torv
Bilderna nedan visar efterbehandlade torvtäkter. Torvtäkter efterbehandlas i takt med att de olika områdena blir klara. Efterbehandling, exempelvis genom att återställa till våtmarker, är ett lagkrav som torvbruket har enligt Miljöbalken.
