Många undrar många vad det finns för alternativ inom odling till den välbeprövade torven. Jordtillverkarna arbetar med många olika material men ett generellt krav är att de måste finnas tillgängliga både i tillräcklig kvantitet och kvalitet.
Närmast är att leta alternativ inom sin egen bransch, det som skett i andra länder är att importerad torv blivit ersättningen för den inhemska torven.
Att återanvända odlingssubstrat från yrkesodling i plantjord för fritidsodling visar exempel från Holland där substrat och plantor från jordgubbsodling återanvänds, även täcktorv och kompost som används i champinjonodling kan återanvändas på detta sätt.
De ytor som branschen skapar efter avslutad täktverksamhet kan användas till odling av nya råvaror som vitmossa eller fibergrödor men detta är ännu bara på försöksstadiet.
Kokos liknar torv till färgen och fungerar bra i en del odling men transporteras från Asien och hela värdekedjan måste granskas. Kokos måste tvättas med sötvatten som är en bristvara i Asien och kokosplantager i sig orsakar en lokal miljöpåverkan.
Material från skogs- och pappersindustri ses annars som mest relevanta då de går att få fram i större kvantiteter. Bark används redan idag men med konkurrens från energisektorn. Sågspån och flis skulle också kunna användas men andra sektorer betalar gärna mer för dessa råvaror. Fibermull är en restprodukt från pappersindustrin som med kompostering till viss del redan används. Träfiber är ingen restprodukt utan tillverkas av stamved specifikt för substrat.
Kompost brukar lyftas fram som det självklara alternativet till torv. Problemet med kompost är att det är ett helt odefinierat material såvida man inte även talar om vad komposten tillverkas av, hur komposteringen går till och mognadsgraden på materialet.
Park och trädgårdsavfall är den restström som ger upphov till mest material. Jordbranschen använder det mesta av denna kompost redan idag till anläggningsjordar. Naturgödselkompost används också men har begränsningar då den måste hygieniseras och spädas ut eftersom den innehåller mycket näring.
Biokompost är en restprodukt från biogastillverkning där antingen hushållsavfall eller jordbrukets restprodukter behandlas.Hushållsavfall innehåller för mycket orenheter och resterna från lantbruket har risker med bekämpningsmedel och högt näringsinnehåll precis som gödselkompost.
Energisektorn är hela tiden en konkurrent om det organiska avfallet i samhället men i biogasprocessen kan den fasta återstoden vara intressant för jordtillverkning. Biokol och andra typer av kol har många klimatfördelar och är intressanta men idag är priset inte relevant för någon större inblandning i jord.
Alla alternativ bedöms och värderas efter en lång rad av parametrar och kunskapen ökar om hur de kan förädlas och användas. Samtidigt har branschen blivit varse riskerna med cirkulära material. Så länge vi har torv finns ändå ett tryggt material som kan användas för att blanda ut andra material men ändå få till bra odlingsprodukter.
