I ett år har det klimatpolitiska rådet funnits. Rådet ska utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden gynnar eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen och ge råd till regeringen om det fortsatta klimatarbetet. Vi har träffat kanslichefen Ola Alterå för att få veta mera.
Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det består av tre delar, klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ramverkets syfte är att skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Den baseras på en överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen.
Klimatpolitiska rådet består av åtta experter inom olika områden som en gång i månaden sammanträder för att följa och utvärdera klimatpolitiken.
– Rådets medlemmar har olika kompetenser vilket illustrerar att klimatområdet är en bred fråga. Uppdraget handlar i grunden om en omställning i samhället och hur den ska gå till, säger Ola Alterå, kanslichef.
Rådet ska ge ut en rapport i slutet av mars varje år och är nu mitt uppe i de sista momenten innan den andra rapporten är klar. Den första rapporten från 2018 var en presentation av rådet och klimatmålen. Klimatpolitiska rådet kommer att koncentrera sitt arbete till hur Sverige ska nå klimatmålen genom utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Den andra rapporten handlar om transportsektorns klimatomställning och ska senast den sista mars överlämnas till Regeringen. Rapporterna trycks inte utan finns endast i digitalt format, främst av klimatmässiga orsaker.
Hur går det till när rådet skriver dessa rapporter?
– Det är kansliet som skriver förslag till texter utifrån vad rådets ledamöter kommer fram till. Utkasten presenteras, diskuteras och fastställs av rådet. Rådet bedriver ingen egen forskning utan samlar in forskningsrapporter, information från myndigheter och kan i vissa fall beställa expertutlåtanden, förklarar Ola Alterå.
Ett ämne som Klimatpolitiska rådet skulle kunna utvärdera, enligt honom, är hur vi använder skogen. Den som har förslag på ämnen som klimatpolitiska rådet borde titta närmare på kan kontakta kansliet.
– Rådet tar emot tips och vi träffar också många och lyssnar på berörda branscher i samband med rapportskrivandet, som i detta fall transportsektorn, t.ex. 2030-sekretariatet och Energimyndigheten, förklarar Ola Alterå.
Tanken är att rådet genom sin utvärdering av klimatpolitiken och rapporterna ska ge regering och riksdag ett kvitto på hur den förda politiken leder mot klimatmålen.
– Det finns olika vägar att nå målen och rådets uppgift är inte att föreskriva exakt hur Sverige ska göra det utan rådet ska syna klimatpolitiken för att bedöma hur arbetet går och om det krävs förstärkt politik. Rådet kan till exempel ge synpunkter på vilka politiska åtgärder som fungerat och vilka som inte lett framåt, framhåller Ola Alterå.
– Man kan kalla rådet för ett utvärderingsråd eftersom varje regering ska göra en handlingsplan som visar vad den vill göra för att nå klimatmålen och det är bland annat den som rådet ska granska. Klimatpolitiska rådet gör en självständig och oberoende granskning av klimatpolitiken. Sedan rådet bildades duger det inte att bara sätta upp mål för klimatpolitiken och sedan inte agera, menar Ola Alterå.
Klimatpolitiska rådets åtta medlemmar:
- Ingrid Bonde, ordförande, civilekonom
- Johan Kuylenstierna, vice ordförande, vd Stockholm Environment Institute och adjungerad professor i naturgeografi vid Stockholms universitet
- Tomas Kåberger, ledamot, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola
- Åsa Löfgren, ledamot, docent och universitetslektor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet
- Sverker Sörlin, ledamot, professor i miljöhistoria vid KTH
- Markku Rummukainen, ledamot, professor i klimatologi vid Lunds universitet och huvudsekreterare vid Formas
- Karin Bäckstrand, ledamot, professor i statskunskap vid Stockholms universitet
- Katarina Eckerberg, ledamot, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet
För mer information: www.klimatpolitiskaradet.se/