Ryttarens Torvströmuseum – en lok-al historia

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin

Under hösten fick Föreningen Ryttarens Torvströfabrik ett fråga via Svensk Torv från Econovas vd Jeanette Tretten som erbjöd föreningen att ta hand om ett motorlok från en torvtäkt i Skåne.

De rälsbundna transporterna där hade upphört, rälsen var uppriven och anläggningen skulle stängas. Econova hade inte heller någon användning av loket och alternativet var skrotning. Saken diskuterades i Ryttarens styrelse och beslutet blev att tacka ja till gåvan och ta hand om loket. Det blev åtskilliga kontakter med Econovas representant vid Rönneholm, Stefan Olsson, om hur det praktiskt skulle gå till.

Eftersom spårvidden inte är densamma som på Ryttarens järnväg tillverkades ett kort uppställningsspår med rätt spårvidd. Den 21 december förra året anlände transporten till Ryttaren. Det var TA Åkeri i Eslöv med Fredrik Andersson vid ratten som stod för den.

Ryttarens Torvströfabrik fick ett motorlok från en torvtäkt i Skåne.

Historien om loket börjar 1962. Det statliga bolaget Svensk Torvförädling AB (STF) i Sösdala beslöt att köpa två motorlok med 750 mm spårvidd från Kalinins Grävmaskinfabrik i staden Kalinin i dåvarande Sovjetunionen. (Staden heter numera Tver). Ett av loken placerades vid Wissmossen i Svensköp och det andra vid Rönneholms mosse i Sjöholmen.
På dessa torvtäkter hade ett omfattande spårsystem med kraftig räls byggts upp för de stora 4-axliga boggieloken. Lokens vikt var drygt 10 ton. Ingen torvtäkt i Sverige hade tillnärmelsevis lok av denna storlek. De flesta torvtäkter hade 600 mm spårvidd och lokvikter på 1-3 ton.

Loken blev med åren rejält slitna och 1988 beslöts att renovera loken. Hjul, axlar och underreden behölls men resten byttes ut. Loken försågs med volvomotorer och hydrauliska växellådor och överbyggnaden blev helt ny med bekväma hytter och luftkonditionering.
Det kan förefalla märkligt att statliga STF köpte lok från Sovjetunionen när det fanns både svenska och tyska lok tillgängliga på närmare håll. Svaret är att STF vid denna tid hade ett omfattande kunskapsutbyte med den sovjetiska  torvindustrin.
Detta kunskapsutbyte följde på en lång tradition av kontakter som sträckte sig tillbaka ända till slutet av 1800-talet då den svenske ingenjören och konstruktören av torvmaskiner Ahlep Anrep var verksam i Ryssland. Vi på Ryttaren är glada över gåvan och lovar att förvalta den på bästa sätt. Vi kommer att ha loket i körbart
skick och lägga ut mer räls på det gamla utlastningsspåret. Den körbara sträckan skulle då kunna bli uppemot 100 meter. På så vis får vi en god möjlighet att kunna visa loket i drift för våra besökare. Välkomna på en tur på Torvens dag den 3  september!

Karl Hugo Fogelberg
Styrelseledamot och lokförare på järnvägen vid Ryttarens Torvströmuseum

Föreningen Ryttarens Torvströfabrik bildades våren 1999. Initiativtagare till bildandet var Simon Johansson och Hans Hellman. De skrev 1998 en  bebyggelsehistorisk uppsats om Ryttarens torvströfabrik. Uppsatsen låg inom ramen för en treårig utbildning till bebyggelseantikvarier vid Göteborgs universitet.

Föreningens syfte är att driva och utveckla Ryttaren som ett levande museum. Föreningen ska arbeta för att förvalta byggnader, den maskinella utrustningen, torvbanan med lok och vagnar samt den omgivande miljön enligt vedertagna antikvariska principer.
Mer information hittar du på hemsidan: ryttaren.nu

Ryttarens Torvströfabrik fick ett motorlok från en torvtäkt i Skåne.