I år blev det äntligen en fysisk mässa när det var dags för Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan i Älvsjö, den 31 mars till 3 april. Branschföreningen Svensk Torv var en av utställarna på den uppskattade Rådgivningsgatan som FritidsOdlingens Riksorganisation (FOR) driver. Här kunde besökarna träffa experter inom respektive område och ställa frågor om allt som rör fritidsodling till föreningens nationella rådgivare och medlemsorganisationer.
I år var det 33 föreningar och organisationer som ställde ut på Rådgivningsgatan som de totalt 46 726 besökare fick träffa under de fyra mässdagarna. Även barnen var inkluderade på Rådgivningsgatan tack vare den organiserade ”Barn- och kunskapsslingan”. I Svensk Torvs monter fanns en av stationerna dit många barn och även vuxna kom och fick känna och gissa på olika naturmaterial, där en var torven såklart.
Mästerkocksfinalisten Jimmy Gou på besök i Svensk Torvs monter
Mästerkocksfinalisten Jimmy Gou på besök i Svensk Torvs monter Svensk Torvs monter var välbesökt och många frågor ställdes om vad egentligen torv är, varför är det så svårt att få täkttillstånd till diskussioner om torvens påverkan på klimatet med mera.
– Mästerkocksfinalisten Jimmy Gou och hans mamma Anlin Zhang kom förbi vår monter och blev intresserad av den torvbaserade jorden, berättar Ingrid Kyllerstedt, kommunikationsansvarig för Branschföreningen Svensk Torv.
Fullsatt när Pia Holmberg föreläste på mässan – ”Om odlarglädje förpackad i påse”
Under mässan fick Pia Holmberg, Ordförande i Branschföreningen Svensk Torv ta plats på Kunskapsscenen, som också var arrangerad av FOR. Det var fullsatt när Pia klev upp på scen med ämnet ”Om odlarglädje förpackad i påse – varför torven är så dominerande i de jordpåsar som finns i affären och varför den är ifrågasatt.” Moderator och trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson fångade upp publikens frågor efter seminariet. Frågorna handlade om allt från vad vi använde innan vi började packa torv i jordpåsarna på 60-talet, hur torven bildas till varför vi i Sverige fortsätter använda torv inom odlingsbranschen när England försöker fasa ut torven.
– Torven är ifrågasatt därför att den kommer från unika naturmiljöer som lagrar stora mängder vatten och grundämnet kol, torvmarker är naturliga kolsänkor. I Sverige har vi mycket gott om torvmarker, övervägande delen är opåverkade men ca 40 % har dikats ut och bidrar till växthusgaser idag. Men skörd av torv sker faktiskt på mindre än 0,5 % av de redan dikade markerna och regleras hårt genom tillstånd från myndigheterna. Torven som blir till odlarglädje i jordpåsarna är svår att ersätta eftersom den har så unika egenskaper och finns i stor volym. Jordtillverkarna letar nya material men vill också hävda att branschens bidrar till att omvandla de dikade markerna till nya kolsänkor genom den obligatoriska efterbehandlingen, avslutar Pia.
Utan jord – inget liv
Ett av våra medlemsföretag Rölunda Gård var också
på plats och hade den vackraste och mest intressanta
montern, i samverkan med Nordiska Trädgårdar. Trädgårdspriset ”Årets Spadtag”, instiftat av Rölunda Gård tillsammans med Nordiska Trädgårdar delades ut på mässan. Ett pris som syftar till att uppmärksamma hållbar utveckling med hjälp av odling, samt sprida kunskap och odlingsglädje.
I år gick priset till Rosendals trädgård och deras barnodlingsverksamhet ”Lek Odla Väx! på besök”.
När förskolegrupperna inte längre kunde komma till
Rosendal under pandemin, utvecklades idén att ta med trädgården till förskolorna och ”Lek Odla Väx! på besök” föddes. Det har fallit så väl ut att hela 40 förskolor runt om i Stockholms olika stadsdelar deltar.
– Vi är så glada och stolta att få ta emot Årets Spadtag.
Det känns både som en bekräftelse på det arbete som
läggs ner, men också en sporre för att utveckla verksamheten vidare, så att vi fortsätta att verka för en hållbar framtid – såväl ekologiskt som socialt, avslutar Märta von Essen.
Text: Monica Dupoy
- I snitt produceras ca 3 säckar per person i Sverige.
- Varje år skördas cirka 2 miljoner kubik meter torv.
- 6 miljoner hektar har ett torvlager som är djupare än 30 cm och som räknas som torvmark i Sverige.
- Av dessa är 2,6 miljoner hektar av torvmarken påverkat av dikning.
- Mindre än 0,5 % av den redan dikade torvmarken skördas.
- Täkterna brukas i ca 25 – 40 år och sedan efterbehandlas de.
- Det är vitmossan i vår natur som bildar torven.
- Enligt IPCC klassas torven som en långsamt förnybar råvara.
