Torv kan användas till mycket. Idag används torven främst till odling, energi och djurhållning men den kan också användas som filter för sanering, som fibrer i textilier och som byggmaterial.
Torven skördas på olika sätt beroende på vilken mosse det är fråga om och vad torven ska användas till. I denna artikel får du veta mer om de olika skördemetoderna för torv som används till odling.
Sverige har näst intill oändliga mängder torv och tillväxten är större än uttaget. Torven som skördas i Sverige kommer enbart från dränerade torvmarker, som tidigare dikats ut för att vi behövde mer yta för jord- och skogsbruk. Våtmarker dikades ur, det vill säga torrlades genom att man grävde diken runt området där vattnet samlades upp och leddes bort. Idag vet vi att dessa dränerade marker, som människan genom dikning påverkat, läcker koldioxid. Läckaget av växthusgaser pågår samtidigt som torven på marken förmultnar och försvinner till ingen nytta.
När torven från dessa marker skördats blir området efterbehandlat. Marken får ett nytt utseende och funktion, vanligast är att den efterbehandlas till ny våtmark, en fågelsjö eller ny skog. På detta sätt stoppas utsläppet av växthusgaser samtidigt som marken får ett högre naturvärde och ökat naturvärde jämfört med vad den hade innan. Denna nya torvmark är mycket gynnsam för klimatet eftersom den är en kolsänka.
Harvtorv
De största volymerna torv skördas som harvtorv. Torven skördas genom att ett tunt skikt på 1,5 – 2 centimeter harvas upp för att sedan vändas och torkas två till tre dagar. Under torktiden måste torven varsamt vändas ett par tre gånger. Därefter samlas den upp i strängar med hjälp av skrapor för att kunna lastas ut från mossen.
Torven läggs i stackar där den förvaras tills den transporteras till vidareförädling. Stackarna täcks med plast för att minska syretillförsel och hålla torven torr från snö och regn. En stack kan förvaras i flera år och kan därför fungera som ett beredskapslager.
Torven kan, på samma yta, skördas upp till 5–10 gånger per år, beroende på vädret. Hur många år ytan kan nyttjas beror på hur tjockt torvlager det finns i mossen, till exempel Norrbumyren har skördats sedan 1983 och producerar än idag torv som kan användas för olika ändamål.
Torvkvaliteten och användningen avgör skördemetoderna. Harvtorv används oftast till odling och stallströ, där torvens struktur spelar en viktig roll. Den är ljusare och skördas lite fuktigare. Den mörkare torven längre ner i mossen, kan skördas som frästorv och torkas lite mer och används främst till energi.
Blocktorv
Ljus, inte alltför humifierad torv kan även skördas som blocktorv. Blocktorven skärs med en speciell maskin och lyfts upp på hösten. Blocken får sedan stå ute på mossen under frysperioden. På våren/försommaren staplas torvblocken varsamt för hand i stackar på ett speciellt sätt för att få god luftcirkulation mellan blocken så att de torkar. Stackarna täcks med plast för att skyddas mot regn.
Frysning och den långsamma torkningen gör att blocktorven får väldigt bra vattenupptagningsförmåga och med en varsam förädling behålls större bitar i slutprodukten, vilket gör den väldigt bra för odling.
När blocken har torkat körs de till fabrik där torven förädlas. Den mals eller rivs och siktas ner till olika fraktioner. Blocktorv används i yrkesodling och som stallströ. Den kan även användas som till exempel byggblock i trädgårdar.
Grävtorv
Grävtorven grävs upp med en grävmaskin och läggs i högar eller strängar ute på torvtäkten så att vattnet får rinna ur. Det är bara den svarta torven längst ner i en mosse som skördas på detta vis.
Torven får ligga kvar på täkten över vintern, på vissa ställen får den ligga över sommaren då det till exempel enbart går att köra på myren när tjälen ligger. Det bästa resultatet på torven får man om den ligger ett år så den hinner vattna ur ordentligt.
Grävtorven används till växtodling. Den blandas alltid med ljusare torv och är vanlig i konsumentjordar där den bidrar med sin mörka färg, vatten- och näringshållning. På vissa ställen kan man kombinera olika metoder och skörda genom till exempel harvning först och sedan gräva upp den sista torven.
Efter skörden – bättre miljö och klimat
I samband med att tillstånd enligt Miljöbalken ges för att skörda torv krävs en plan för efterbehandling. Det ser torvbruket som positivt. Detta gynnar markägarna såväl som miljön och skapar stora möjligheter för en rik flora och fauna i landskapen samt blir en värdefull kolsänka för klimatet.
Enligt naturvärdesinventeringar som skett efter torvskörd har en mängd växter och framförallt fåglar och insekter, hittat ett andningshål på avslutade torvtäkter där det innan saknades öppna vattenspeglar med skyddande vegetation. Efterbehandlingen resulterar också i att de växthusgasutsläpp som pågår från obehandlade, dränerade torvmarker, upphör och istället blir en kolsänka.
Denna artikel finns med i Tidningen Viola nr 7 2019 – här kan du ladda ner den som pdf >>
Denna artikel finns med i Tidningen Viola nr 7 2019.
Svensk Torv finns med i tidningen Viola, som är trädgårdsnäringens ledande branschtidning. Vi har en redaktionell sida i tidningen där vi bevakar torvens betydelse inom odlingssektorn. I samarbetet med förlaget ingår även att vi kan erbjuda en prenumeration på Viola till ett specialpris för våra medlemsföretag.
Här hittar du fler av våra sidor >>
Här hittar du hela tidningen Viola >>