Branchsföreningen Svensk Torv anser att efterbehandling av torvmarker ska ske med stor omsorg och med hänsyn tagen till vilken mark som är lämpliga att restaureras och på vilket sätt. Detta har vi skrivit om i vårt remissvar till Europaparlamentet och Rådets förordning om restaurering av natur hösten 2022.
Branschföreningen Svensk Torvs remissvar
Vår bransch har stor erfarenhet av att restaurera torvmarker, det är ett lagstadgat krav i Sverige att torvtäkter efterbehandlas. Det krävs mycket god lokal kännedom, samarbete och kunskap för att åstadkomma lyckade efterbehandlingar. Vi har många goda exempel som vi gärna dela med oss av. Idag finns närmare 2500 ha efterbehandlad mark med god återväxt. Vi vet vilka kostnader det innebär och ställer oss frågande till om EU:s lagförslag är realistiskt.
Finns det tillräckligt med expertis för att handlägga och bevaka återställning av de enorma arealer det rör sig om i lagförslaget? Kommer det finnas kompetent personal att förvalta medlen och besluta om vilka objekt som ska restaureras? Våtlagda torvmarker kan fortsatt generera växthusgasutsläpp om inte tillsyn och skötsel sker, vem ska ha ansvaret? Detta är angelägna frågor som måste få ett svar. Lokal administration är ett måste för att få detta att fungera.
Vi kan stödja EU att uppfylla målen för att skapa ökad biologisk mångfald och önskade naturtyper men även bistå med ett perspektiv av samhällsnytta då vår bransch samtidigt tillhandahåller produkter som skapar mat, gröna miljöer, energi och god djurvälfärd.
Återvätning förs fram som en effektiv åtgärd att stoppa emissioner, men vi framhåller att i Sverige finns alternativ som har samma gynnsamma klimateffekter och som bygger på att torven tas om hand och nyttiggörs. Effektiva efterbehandlingsmetoder är att anlägga öppna landskap med fågelsjöar/våtmarker, solcellsparker med paludikultur, lövskog/blandskog samt en kombination av dessa metoder. Solcellsparker på efterbehandlade täkter är ett gott komplement till vindkraft. För att uppnå målet kring natur i urbana miljöer krävs att jord och odlade växter förs in till staden. Unga träd och växter odlas i växthus och plantskolor. Urbana odlingssubstrat många samhällsnyttiga funktioner, både som substrat för växtrötterna, lagring och fördröjning av dagvatten och filtrering av dagvatten. Odlingssubstraten tillverkas noggrant för alla dessa funktioner med hjälp av torv som våra medlemmar producerar.
EU har som mål att plantera tre miljarder träd till 2030. För att uppnå detta måste unga livsdugliga träd planteras i stor skala. Träden drivs upp i torvbaserade odlingssubstrat. Odlingssubstrat gör det möjligt att ”odla mer med mindre” utan att belasta åkermark. Växthusodling och urbant/vertikalt jordbruk med modern, effektiv odlingsteknik minimerar behovet av gödselmedel, kemiskt växtskydd och vatten.
Förordningens lagförslag innebär en stor inskränkning av äganderätten. Äganderätten bör alltid beaktas, utan det är förslaget dömt att misslyckas. Detta är särskilt viktigt vid återvätning av dikade torvmarker, då höjning av vattennivån även kommer att påverka angränsande marker. I lagförslaget anges också att återvätning kan bli tvingande vilket kommer innebära att respektive medlemsstat ska expropriera mark för denna åtgärd. Märkligt då äganderätten ska beivras och skyddas.
Lagförslaget har beretts innan kriget i Ukraina som kraftigt påverkar hela EU. Energisituationen har gjort att alla behöver tänka om. Torvmarker har alltid haft en stor betydelse i kristider och vi måste belysa behovet av lokala naturresurser. Framhållas bör att torvbruket inte står i motsats till restaurering av natur. Torvbruket möjliggör att redan dikade torvmarker restaureras utan kostnader för EU.
För de gröna näringarna gäller att fokus ligger på markanvändningen och att den blir korrekt definierad och följer den lokala lagstiftningen. Myndigheter definierar idag markanvändning felaktigt, juridiskt är inte en dikad torvmark längre en våtmark, markanvändningen har övergått till att bli dikad torvmark där det bedrivs skogs-, jord-och torvbruk. Proportionerna är viktiga att notera, 99,5 procent av Sveriges dikade torvmarker bedrivs det jordbruk och skogsbruk på. Endast 12 000 hektar av de 2,3 miljoner hektar dikade torvmarkerna som finns i Sverige är det torvbruk på. På denna mark sker alltid efterbehandling enligt lagkrav i Miljöbalken. Men på de resterande 99,5 procenten dikade torvmarker med jord- och skogsbruk sker ingen efterbehandling. Där fortgår utsläppen utan åtgärder. Markanvändningen påverkar urvalet och därför måste den bli korrekt definierad.
Använd hektar istället för kvadratkilometer, beräkningsunderlag blir mer realistiska och lättöverskådliga. Hektar används som arealenhet internationellt. I lagförslaget och dess bilagor finns det många oklarheter kring hur stor andel som ska restaureras och till vilken biologisk status. Även dessa faktorer måste utredas enligt oss.
Branschföreningen Svensk Torv
2022
Uppdatering 2023-06-16
Regeringen vill satsa på våtmarker som en åtgärd för att minska klimatutsläppen. Men ett försök med att återställa en myr i Västerbotten har istället resulterat i ökade utsläpp av växthusgaser. Det visar en ännu inte publicerad studie från Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt forskarna beror det på att träden som tidigare tog upp koldioxid nu är borta, och att metangas, som är en aggressivare växthusgas, frigörs när marken blir blöt och åker upp i atmosfären.
