Krönika i BIOENERGI nr 6 2019
början av december arrangerades Skogsprogrammets årskonferens i Stockholm. Under två dagar träffades bland andra landshövdingar, forskare och medarbetare på skogsbolag och myndigheter. Temat var ” Varför ser vi olika på skogen?”. Den avslutande workshopen sammanfattade resultaten från de grupper som diskuterat olika ämnen på temat. Att det finns ett stort engagemang att lyssna på varandra kunde alla i den fullsatta salen konstatera. ”Tillit” blev nämligen det ord som flest tyckte skulle genomsyra det regionala arbetet med skogsprogrammet.
Många av deltagarna har stor förväntan på utredningen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Nya skogsutredningen presenterades på årskonferensen. Utredningen har fått i uppdrag att stärka äganderätten till skogen och lämna förslag på nya flexibla skydds- och ersättningsformer. Den ska också ge förslag på hur Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald kan förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
Agneta Ögren, lagman vid Umeå tingsrätt, har utsetts till särskild utredare och hon talade om att näringar med bas i skogen ska främjas i utredningen samt att vad man gör med marken ska studeras i utredningen. Hinder för den växande bioekonomin ska också stå i fokus. Utredningen är en del av januariavtalet och betänkandet ska redovisas till Miljödepartementet senast den 1 juli 2020.
Eftersom ingen av de 20 experterna i utredningens expertgrupp kan något om torvbruk måste vi informera om den viktiga roll för skogsbruket som torvbruket har. Det finns all anledning att i utredningen uppmärksamma vad som görs med de stora arealer dränerad torvmark som åstadkommits genom statliga bidrag till att dika torvmark ända till 1990-talet.
Det är denna mark som visat sig läcka lika mycket växthusgaser som hela transportsektorn, i stället för att tas tillvara i någon större omfattning. Endast två promille av denna dränerade torvmark skördas i Sverige trots den enorma mängd som finns av dränerad torvmark.
Stora arealer skog växer på denna dränerade torvmark. Genom att först skörda torven och därefter plantera ny skog åstadkoms två klimat- och miljöfördelar. Dels blir den nya skogen mer produktiv eftersom den växer bättre, dels tillvaratas en naturlig råvara som fyller en viktig roll som komplement till skogen. Torv kan bli det mesta som skog kan bli; biodrivmedel, biokemikalier och andra gröna innovationer – förutom de traditionella användningsområdena som energitorv, växttorv och strötorv.
Som en tredje positiv faktor med att skörda och tillvarata torven på den dränerade skogsmarken är att denna mark blir en effektivare kolsänka när den efterbehandlats med ny skog.
Att inte ta med torvbruket vore närmast ett klimatsvek av skogsutredningen. 380 miljoner skogsplantor i torvbaserad jord planteras varje år i Sveriges skogar. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för ett fungerande hållbart skogsbruk att det finns tillräckligt med torv för denna återplantering.
Torvbruk och skogsbruk hör ihop. Nu måste utredningen och politiken ge dem förutsättningar att samverka i en växande bioekonomi.
Ingrid Kyllerstedt
Branschföreningn Svensk Torv
Politik och kommunikation