TORVFAKTA
Det är viktigt att skilja på torv från orörd mark och torv från dränerad, av människan påverkad mark. I Sverige skördas endast torv från dränerad mark vilket gör att resonemanget, som ofta handlar om orörd torvmark, bidrar till att synen på torvbruk blir felaktig.
Torvbruk har lång historisk tradition i Sverige. I början på 1900-talet fanns statliga torvskolor som lärde ut hur man tog tillvara torv för energi och odling. Staten gav bidrag ända till 1990-talet för att markägare skulle dränera (gräva diken) på sin torvmark. Syftet var att utöka landets jord- och skogsmark. Detta har medfört att över en fjärdedel av Sveriges torvmarker är dikade. Det är på dessa marker vi i Sverige kan skörda torv och vid efterbehandling av marken skapa ett högre naturvärde än vad marken hade innan. Dessutom binds växthusgasutsläppen in så att marken blir en kolsänka. Här kan du ladda ner ett faktablad om den svenska hållbara torven.
LÄNKAR
Här hittar du länkar till andra sidor som handlar om- eller på ett eller annat sätt har göra med torv. Läs mer
Försök att återställa våtmark fick oönskad effekt – här ökade utsläppen
Sveriges Radio
juni 2023
Regeringen vill satsa på våtmarker som en åtgärd för att minska klimatutsläppen. Men ett försök med att återställa en myr i Västerbotten har istället resulterat i ökade utsläpp av växthusgaser. Det visar en ännu inte publicerad studie från Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt forskarna beror det på att träden som tidigare tog upp koldioxid nu är borta, och att metangas, som är en aggressivare växthusgas, frigörs när marken blir blöt och åker upp i atmosfären. Lyssna på inslaget från Sveriges Radio här.
Våtmarker - forskningen ur ett vattenperspektiv
Ur SLU:s klunskapsbank
Juni 2023
Har du någon gång undrat över våtmarker? Under många år torrlades våtmarker i Sverige delvis för att öka den odlingsbara ytan. Nu vill vi istället ha fler våtmarker eftersom vi ser många fördelar kopplade till vår tids problem med klimatförändringar och minskande biologisk mångfald. Den här artikeln återspeglar flera vattenforskares kunskaper om våtmarker. Naturens egna njurar. Läs texten på SLU:s hemsida.
Baltic Breakfast: Våtmarker – bra till mycket men inte allt (samtidigt)
Juni 2023
Våtmarker är i ropet just nu och lyfts fram som lösningen på allt från övergödning till klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Men våtmarker är ett brett begrepp och en och samma våtmark kan sällan fylla alla funktioner samtidigt, konstaterade forskarna vid Baltic Breakfast juni 2023. Återvätning av torrlagda våtmarker leder inte bara till minskade koldioxidutsläpp utan också till ökade utsläpp av metan, vilket gör att det inte nödvändigtvis är en bra klimatåtgärd. Läs mer om mötet på Stockholms universitets hemsida.
Växthusgasutsläpp i Sverige
Torvbruk bedrivs bara på 12 500 hektar av Sveriges totala yta av dikade torvmarker som uppgår till 2,3 miljoner hektar. Så gott som alla växthusgasutsläpp från dikade torvmarker sker från annan verksamhet än torvbruk såsom produktivt skogsbruk och jordbruk. Det förekommer osanna uppgifter både från aktivister och media om att torvbruket skulle generera utsläpp motsvarande den svenska inrikestrafiken. Detta är inte sant eftersom 99,5 procent av de dikade torvmarkerna består av annan verksamhet än torvbruk.
Torvbruket är dessutom den enda av verksamheterna på dikade torvmarker som har lagkrav på efterbehandling. Därmed stoppar torvbruket växthusgasutsläpp och gör ett stort klimatarbete helt utan statliga bidrag.
Därför är torvbruket tryggt, säkert och utsläppen minimala
Klimatdiskussionerna måste utgå ifrån fakta för att nå framgång. Därför är det viktigt att sätta sig in hur lite av Sveriges dikade markarealer som används till torvbruk (0,5 procent) och hur liten torvbrukets miljö- och klimatpåverkan är jämfört med resterande 99,5 procent av Sveriges dikade torvmarker.
Trots sin litenhet är torvens betydelse för vår överlevnad mycket stor. Naturtillgången torv skapar stor samhällsnytta främst som odlingsjord för att Sverige ska klara sin livsmedelsförsörjning.
Upprop - Snabbutred energitorven
Branschföreningen Svensk Torv har skickat ett upprop till energiministern och samtliga ledamöter i Näringsutskottet. Svensk Torv yrkar på att energitorven snabbutreds innan det är för sent.
Följderna av besluten som just nu fattas i energibolagens styrelser är irreversibla och konsekvenserna ur ett brett och längre perspektiv, inte minst det viktiga beredskapsperspektivet, måste analyseras snarast.
Läs uppropet här.
Ladda ner uppropet som pdf här.
Läs gärna även: EU ETS artikel 24a kan klassificera 10 procent av energitorv som additiv.
och: 99,5 procent av den dikade torvmarken är skogs- och jordbruk, endast 0,5 procent är torvbruk.
Panorama
Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten står bakom verktyget står bakom verktyget Panorama. Panorama ger en överblick och nulägesbild över växthusgasutsläpp, lösningar och vad som behöver göras för att nå de svenska klimatmålen. I verktyget finns också en möjlighet för externa aktörer att komma med förslag på styrmedel och visa deras egna ambitiösa åtaganden.
Läs mer om det svenska klimatmålet hos Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen ger torvföretagen fel råd - detta gäller för prövning av energitorv
Propositionen ”En samlad torvprövning” klarlägger förhållandet mellan torvlagen/koncession och Miljöbalken. Då medlemmarna inte känner till den har medlemmarna felaktigt blivit rådda av länsstyrelsen att söka dispens och tillstånd enligt miljöbalken. Men dessa regler ska inte ligga till grund för tillåtlighetsprövningen av en koncessionsansökan för bearbetningskoncession/energitorv. Läs mer på Regeringens hemsida.
Torvhistoria
Torven har haft en roll som nödvändig råvara i flera hundra år. Den har använts för uppvärmning, men även som strö, dvs underlag för djuren i stallar och ladugårdar. Torven är bra på att samla upp näringsämnen från gödseln så att den blir mer effektiv. Det visste man då – och det gäller än idag. Här har vi samlat lite torvhistoria:
Svenskt torvbruk är grönare än du tror
- Specialutgåva av Tidningen Svensk Torv
I denna specialutgåva av Branschföreningen Svensk Torvs tidning har vi samlat fakta om Sveriges hållbara torvbruk, som är unikt jämfört med andra länder i Europa.
Vi har märkt att många – allt från politiker och myndigheter till journalister och konsumenter – saknar information om vad torv är och vad den används till, hur torv skördas och att marken alltid efterbehandlas. Och att torv i Sverige enbart skördas på dränerad torvmark, alltså inga orörda våtmarker tas i anspråk för att producera den svenska torven. Sveriges största markutsläpp, från de dränerade torvmarkerna är orsakat av bidragen som staten givit i över 100 år för att utöka jord- och skogsarealen i landet. Torvbruket har en realistisk plan för hur utsläppen kan stoppas. Ladda ner tidningen och läs mer!
Fakta om torv
Torv är en inhemsk råvarutillgång som är viktig både för vår energiförsörjning och de gröna näringarna; trädgård, skogs- och lantbruk. Torv är också en efterfrågad exportvara till växthusodling.
Ladda ner presentationen med kort information med fakta om torvbruk, växttorv, energitorv samt strötorv.
Fakta om energitorv
Här kan du ladda ner tre olika presentationer som handlar om Energitorv (pdf).
Så skördas torv i Sverige
- för odling, energi, djurhållning och mycket mer
Torv kan användas till mycket. Idag används torven främst till odling, energi och djurhållning men den kan också användas som filter för sanering, som fibrer i textilier och som byggmaterial.
Torven skördas på olika sätt beroende på mossen den skördas från och vad den ska användas till. Här får du veta lite mer om de olika produktionsmetoderna för torv; fräs- och harvtorv, blocktorv, grävtorv samt stycketorv.
Läs artikeln på hemsidan här.
Efterbehandling av torvtäkter i Sverige
- gynnar klimatet och den biologiska mångfalden och skapar nya viltvatten i våra landskap
Det krävs alltid efterbehandling på avslutade torvtäkter i Sverige. Det ser vi inom torvbruket som positivt, det gynnar både markägarnas fastigheter och miljön och skapar stora möjligheter för en rik flora och fauna i landskapen.
Läs artikeln på hemsidan här.
Frågor och svar om torv och odling i Sverige
Vår bransch förser förväntansfulla fritidsodlare med jordsäckar genom många kanaler; trädgårdshandeln, bygghandeln och dagligvaruhandeln. Men med ett stort odlingsintresse kommer även ett stort miljöengagemang.
På sociala media, chatforum och i trädgårdstidningar förekommer det ibland farhågor om jorden som säljs på säck, om torvens ursprung och påverkan. Vi har samlat ihop några av dessa farhågor och ger här svar.
Läs artikeln på hemsidan här.
Hållbart och rätt nyttjad är torven en resurs
- Branschföreningen Svensk Torv
Torv är en inhemsk råvarutillgång som är viktig både för de gröna näringarna och vår energiförsörjning.
Branschföreningen Svensk Torv är en samarbetsorganisation för torvproducenter av torv till odling, energi och djurhållning samt användare av torv för energiändamål (främst kraftvärmeverk) och odling samt gödsel, biokol och filter för sanering. Föreningen informerar om torv och verkar för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt samt företräder torvbranschen i kontakter med regering, riksdag, olika myndigheter och organisationer.
Läs artikeln på hemsidan här.
Bärodling med svensk torv
- en framtidsbransch
Torvbaserad jord har tillsammans med möjligheten att odla i tunnlar utvecklat bärodlingen så att den blivit mer ekonomiskt intressant.
– Men tunnelodling kräver en mer övervakande skötsel. Det finns inte utrymme för större misstag. Vi skulle kunna ersätta all import av jordgubbar på hösten med inhemska bär, säger Magnus Engstedt, bärrådgivare på Bärfrämjandet.
Läs artikeln på hemsidan här.
Skogsplantor planteras i svensk torv
- torv är idealistk, det finns inget som är bättre eller mer ekonomiskt
Varje år planteras cirka 380 miljoner skogsplantor i torvbaserad jord. För varje avverkat träd planteras cirka tre nya träd. Varje planta måste gro för att det ska löna sig och torv av hög kvalitet är det enda substrat som har de rätta egenskaperna.
Läs artikeln på hemsidan här.
Färdplan för fossilfri konkurrenskraft
Uppvärmningsbranschen
Detta är färdplanen för fossilfri uppvärmningssektor som överlämnades till regeringen våren 2019. pFärdplanerna kickades även till övriga partiledare.
Vid överlämningen representeras värmesektorn av Fastighetsägarna och Vattenfall Värme. 86 företag, organisationer och kommuner har ställt sig bakom färdplanen för uppvärmningssektorn.
Här kan du läsa mer på Fossilfritt Sveriges hemsida >>
Här kan du ladda ner Färdplan för fossilfri konkurrenskraft >>
Här kan du läsa mer om färdplaner på varmemarknad.se >>
