Remissvar från Branschföreningen Svensk Torv

Torvutvinning bör vara en del av ekonomisk verksamhet som bidrar till taxonomins miljömål

EU: s taxonomi för hållbara investeringar – Branschföreningen Svensk Torv stöder kommissionens ambitiösa klimatpolitik och åtgärder mot en mer hållbar framtid. Vi välkomnar strategin för hållbar finansiering som en av de viktigaste åtgärderna för att finansiera den europeiska gröna given och stödja kampen mot greenwashing genom en robust, vetenskapsbaserad taxonomiram. Efter genomförandet kommer EU: s gröna taxonomi att ge väsentlig vägledning för att fatta hållbara beslut för investerare, regeringar och företag.

Men torvutvinning bör inte uteslutas från att vara en del av ekonomisk verksamhet som bidrar till taxonomins miljömål.

I utkastet till rapport om kriterierna för teknisk screening 2: Sustainable Finance -plattformens nämns “Ingen användning av torv eller torv som innehåller produkter eller material, t.ex. som odlingssubstrat, gödselmedel, strö till djur etc.” Detta tillvägagångssätt för torvinnehållande produkter inom animalieproduktion, växtproduktion, tillverkning av livsmedelsprodukter och drycker är problematiskt. Att utesluta torv och torvutvinning, NACE kod 8.9.2, från taxonomin kan ha flera kontraproduktiva effekter. Torvanvändning i sig leder inte till någon signifikant skada utan har ett flertal positiva effekter, torvutvinning i taxonomin ska inte behandlas under kategorin jordbruk.

Vi anser att det är torvutvinningen som bör regleras i taxonomin, inte användningen. Det är möjligt att skapa ett långsiktigt hållbart torvbruk genom att välja ut rätt områden för torvskörd, sköta utvinningen enligt ’best practice’ och avslutningsvis efterbehandla marken till ny användning, t ex skogsmark, jordbruksmark, solcellsparker eller nya våtmark. Ofta är en kombination ett mycket bra alternativ som tillmötesgår både markägares och naturvårdsintressenas behov.

Den svenska produktionen av torv sker redan idag på ett hållbart sätt. Skörd av torv sker idag endast på redan sedan tidigare dikade torvmarker som har förlorat sin funktion som naturlig våtmark. Utan kostnad för skattebetalare efterbehandlas marken till nya intressanta naturområden med hög inbindning av koldioxid.
Alternativet att utesluta torvutvinning inom Europas gränser leder till att torven hämtas från länder utanför EU tex Ryssland och Belarus, utan någon kontroll alls över utvinningen.

  • Bara i Sverige har torvbruket efterbehandlat mer än 1300 ha dikad torvmark till ny markanvändning, något som inte tillgodoräknas i LULUCF-rapporteringen vilket vi påpekat för lokala myndigheter.
  • Hållbar och ansvarsfull produktion av torv är en prioritet för industrin. Ekologiska värdefulla områden, med eller utan naturvårdsstatus, bevaras ostörda. Ansvarsfullt producerad torv säkerställer den bästa möjliga utvecklingen efter att torvproduktionen har slutförts. Det finns certifiering för ansvarsfullt producerad torv (RPP), certifiering säkerställer att torvmark kommer att användas, förvaltas och återställas på ett ansvarsfullt sätt. RPP -certifieringssystemet tillåter inte torvutvinning från områden med högt bevarandevärde. RPP stimulerar torvutvinning från redan dikad mark och efterföljs med lämpliga åtgärder efter användning.

Vi anser att endast torvutvinning från historiskt dikade marker, inklusive krav på efterbehandling som om möjligt främjar biologisk mångfald och våtmarksbildning i landskapet och blir till kolsänkor, ska godkännas av taxonomin. Ekologiskt värdefulla områden, med eller utan naturvårdsstatus, bevaras ostörda.

Här kan du ladda ner Branschföreningen Svensk Torvs remissvar som pdf

Foto: Hasselfors Garden
Foto: Hasselfors Garden
Länkar