Ur tidningen ENERGI nr 7-2018
Bränslesituationen i vinter riskerar att bli lika besvärlig som den gångna vintern, kanske till och med värre. En av orsakerna är att Storbritannien inte kommer att exportera lika mycket RT-flis. Nya kvaliteter och leverantörer måste till för energibolagen inte ska stå utan bränslen. Kan torv vara en del av lösningen?
TEXT: M A R I E KOFOD-HANSEN
Svebio bedömer att vi kommer att ha ett fortsatt ansträngt läge på biobränslemarknaden även under den kommande vintern. Sedan 2011 har vi sett en nedåtgående pristrend för biobränslen, skogsindustrin har gått bra och levererat stora mängder biprodukter, samtidigt som elpriserna har sjunkit. Det har bidragit till att grotproduktionen fått sämre lönsamhet och minskat i omfattning.
Minskade mängder returträ
– Vi hade behövt groten nu, men det kommer att ta tid att bygga upp produktionen igen. Vi ser också att kvantiteterna av returträ från Storbritannien minskar. Vi får se om vi kan få returträ från någon annan marknad, säger Gustav Melin, vd på Svebio.
Sommarens bränder kommer att ge upphov till en större mängd trädbränslen, men troligtvis inte förrän till nästa vinter.
– Lite klenare stammar kan användas till bränsle, men skogsägarna har ännu inte hunnit ta rätt på allt i de eldhärjade områdena. Det talas nu om att det mesta inte kommer att vara röjt och levererat förrän i mars 2019.
Behovet av en beredskap vad det gäller biobränslen blev uppenbart under förra vintern. Flera kraftvärmeverk fick använda kol och olja för att trygga fjärrvärmeleveranserna under vintern, som dessutom var kallare än normalt. På flera ställen i norra och mellersta Sverige blev energitorven ett alternativ till olja och kol för att säkra el-och värmeproduktionen.
– Torven är ett bra energialternativ, menar Ingrid Kyllerstedt, tf VD på branschföreningen Svensk Torv.
Det är väl långt mycket bättre att vi använder vår inhemska torv än att använda olja och kol som vi måste importera?
Torven kan sparas i stackar som finns nära tillhands på kraftvärmeverken. På så sätt bidrar den verkligen till vår försörjningstrygghet, menar torvbranschen.
Nu står dock energitorven för stora utmaningar som hotar branschens överlevnad.
Negativ allmän opinion
Efter en tillfällig uppgång efter vinters biobränslebrist, fortsätter efterfrågan på energitorv att minska. Det beror på flera faktorer, främst bestämmelserna inom EU ETS, en ny lagstiftning som gjort det ännu svårare att få tillstånd för torvtäkt och en negativ allmän opinion som dömer ut energitorven som ett osmart klimatalternativ.
– Jag förstår att många inte kan sätta sig in i allt kring torven. Torven är berättigad till elcertifikat och behandlas då som vind, sol och andra förnybara bränslen. FNs klimatpanel har också klassat torv som ett mellanting mellan förnybart och fossilt bränsle, men det som komplicerar situationen är att energitorven också är belagd med utsläppsrätter. Vi arbetar hårt för att förändra att det bara är förbränningen av torv som man tar med i beräkningen i EU. Torv från dränerad mark har stora klimatfördelar som EU också måste beakta, säger Ingrid Kyllerstedt.
Tekniska fördelar
Allt färre kraftvärmeverk använder torv. Kommunledningar har fattat beslut om att bara använda 100 rocent förnybara bränslen och då faller ofta energitorven bort. Ingrid Kyllersted anser att det är olyckligt, eftersom man inte ser till torvens livscykel, bara till utsläppshandeln.
– Torv har många tekniska fördelar, den minskar beläggningen i pannorna och ökar effektiviteten. Istället för torv används svavelgranulat som belastar miljön negativt. Många elbolag vill gärna ha torven kvar, men energitorvens koppling till utsläppshandeln är svår att förklara för kunderna och klimatfördelarna syns därför inte.
Gustav Melin tror att torven kan spela en viktig roll i energimixen, framförallt bör torven komma in före eventuell kolanvändning.
– Det finns många argument som talar för torven. Jag upplever det som att lite positivare vindar blåser för torven i Sverige, många förstår att de dikade torvmarkerna redan ligger och oxiderar och att det är bättre om de för göra det i ett kraftvärmeverk
Många torvmarker dikades under början av 1900-talet för att utöka landets jord-och skogsmark. Detta har medfört att över en fjärdedel av Sveriges torvmarker är dikade.
– Ny forskning visar att dikad skogsmark släpper ut växthusgaser som motsvarar att 2,5 miljoner bilar kör ett varv runt jorden – varje år. Vi tycker att man ska skörda torven, och sedan efterbehandla till lämpligt alternativ. På så sätt stoppar vi de växthusgaser som läcker från de dränerade torvmarkerna, säger Ingrid Kyllerstedt.
Hur ser energitorvens framtid ut?
– Görs det inget för energitorven, så har vi kanske ingen bransch kvar om fem år. Vi behöver se politiska initiativ snart. Vi har sett initiativ för vattenkraften, men inte för torven. Vi måste öka medvetenheten om torvens fördelar hos konsumenterna. Energitorven behövs i biobränslemixen och det kommer säkert att märkas i vinter, om inte förr.
Denna artikel är med i tidningen Energi nr 7, 2018. Här kan du läsa tidningen i sin helhet >>
Grot
Grot är en förkortning av grenar och toppar och är ett vanligt bränsle i värmeverk.