Torvbranschen har stor erfarenhet av att restaurera torvmarker, det är ett lagstadgat krav i Sverige att torvtäkter efterbehandlas. Det krävs mycket god lokal kännedom, samarbete och kunskap för att åstadkomma lyckade efterbehandlingar. Torvbranschen har många goda exempel som vi gärna dela med oss av. Idag finns närmare 2500 ha efterbehandlad mark med god återväxt.
Regeringen vill satsa på våtmarker som en åtgärd för att minska klimatutsläppen. Men ett försök med att återställa en myr i Västerbotten har istället resulterat i ökade utsläpp av växthusgaser. Det visar en ännu inte publicerad studie från Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt forskarna beror det på att träden som tidigare tog upp koldioxid nu är borta, och att metangas, som är en aggressivare växthusgas, frigörs när marken blir blöt och åker upp i atmosfären. Lyssna på inslaget från Sveriges Radio här.
Detta bekräftar branschföreningens ståndpunkt att den bästa efterbehandlingen inte alltid är återvätning. I Sverige finns alternativ som har samma gynnsamma klimateffekter och som bygger på att torven tas om hand och nyttiggörs. Effektiva efterbehandlingsmetoder är att anlägga öppna landskap med fågelsjöar/våtmarker, solcellsparker med paludikultur, lövskog/blandskog samt en kombination av dessa metoder. Solcellsparker på efterbehandlade täkter är ett gott komplement till vindkraft och det påtalar vi i ett av våra yttrande/remissvar till EU.
Branschföreningen har svarat på tre olika remisser som handlar om klimaträttsutredningen som bland annat fokuserar på att platsvalet ska klimatanpassas, prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen samt restaurering av natur.
